Magnus Sandelin

researcher, föreläsare, journalist, författare

Akademikern från Alby blev rekryterare åt IS

Facebook
Facebook
SHARE
Google+
https://www.magnussandelin.se/akademikern-fran-alby-blev-rekryterare-at-is
Follow by Email
RSS
Idris Cheways profilbild på Facebook.

Idris Cheways profilbild på Facebook.

Idris Cheway var den 24-årige ekonomistudenten från Alby utanför Stockholm som kämpade för att bryta en negativ trend bland ungdomarna i förorten. Han startade en studentförening och föreläste i gymnasieskolor för att förmå eleverna att, precis som han själv, läsa vidare på högskolan istället för att hamna i kriminalitet.

Men några år senare började han istället rekrytera unga till den jihadistiska miljön. Under pseudonymen ”Ibn Mulaykah” var han en av de mest aktiva nätaktivisterna och blev den svenske IS-medlemmen Michael Skråmos parhäst i Raqqah, varifrån de producerade IS-propaganda riktat till en svensk publik. I somras dödades han.

På ytan uppfyllde Idris Cheway inte schablonbilden av en förhärdad IS-propagandist. Jag träffade honom några gånger våren 2014 under en granskning som jag och en kollega höll på med av jihadistiska nätverk utanför Stockholm. En gång tog vi en fika tillsammans, och Idris beställde kaffe och en semla. Han sa den gången att han inte litade på journalister, som han menade alltid framställde muslimer i negativ dager.

Idris var en av grundarna av den informella islamistiska gruppen al-Taqwa ungdomsförening som höll till i Skärholmens moské. Föreningen ordnade föreläsningar och kurser om islam, men flera av medlemmarna visade sig ha extrema åsikter och några av dem reste till Syrien för att ansluta till jihadistiska grupper. På gruppens facebooksida la man ofta ut förhärligande texter om jihad och martyrskap med referenser till kriget i Syrien. En av medlemmarna i gruppen var 18-årige Bilal, som hade dödats i Syrien ett halvår tidigare. Det var om honom som reportaget vi jobbade med för SVT:s Uppdrag granskning skulle handla.

Idris Cheway och Bilal. Båda hörde till al-Taqwa ungdomsförening och båda reste till Syrien "för jihad" och dog. Bild från Facebook.

Idris Cheway och Bilal. Båda hörde till al-Taqwa ungdomsförening och båda reste till Syrien ”för jihad” och dog. Bild från Facebook.

Vid ett tillfälle kom jag oannonserad till ett av al-Taqwa ungdomsförenings möten i Skärholmen. Fem personer, samtliga unga män, fanns i lokalen. Idris var en av dem, och vi resonerade lite fram och tillbaka om reportaget jag jobbade med. Han gav ett intelligent, lugnt och vänligt intryck, men någon intervju ville han inte ställa upp på. Idris extrema åsikter, som jag då bara anade att han hade, var ingenting som han öppet torgförde för utomstående. Men jag kommer ihåg att han under vårt samtal försvarade saudiern Nasir al-Fadh, en av de mest extrema jihadistideologerna som är i livet för närvarande.

Idris Cheway hade en kandidatexamen i företagsekonomi från Södertörns högskola. 2010 var han med och startade en förening som hette Förortsakademikerna, för att inspirera andra ungdomar från olika förorter att förändra sina liv till det bättre. Idris var ordförande och framträdde såväl i lokalradion som tidningar där han berättade om den nystartade föreningen. Syftet var att få fler unga från gymnasiet att gå vidare och utbilda sig på högskolan.

-Vi hoppas att den ska sprida sig till förorter i exempelvis Göteborg och Malmö. På sikt kanske vi kan arbeta med problemlösningar i förorten och fungera som en bro mellan politiker och ungdomar, sa Idris till tidningen Karriär.

Det var i januari 2011. När och varför hans radikalisering till de våldsbejakande åsikter som ledde honom i döden tog fart vet jag inte.

Men i november 2011 påbörjade han en säkerhetsklassad tjänst på det statliga bolaget Teracom, som äger marknätet för radio och TV. Han hann jobba där en månad innan han blev uppsagd med omedelbar verkan. Förklaringen som företaget ska ha gett honom var att Säpo hade slagit larm, och att han ansågs vara en säkerhetsrisk.

Idris kände sig diskriminerad och skickade in en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. I den skrev han:

”Jag har aldrig varit åtalad för något brott, aldrig varit dömd eller misstänkt för något. Det ända (sic) relevanta jag finner är min trosutövning, eftersom jag är praktiserande muslim och aktiv i olika islamiska föreningar så förknippas detta med fundamentalism och extremism. Att mitt namn har flaggats som en säkerhetsrisk känns overkligt och att det har gått så långt att att jag bli (sic) uppsagd min tjänst är oroväckande för mig och min framtid.”

DO valde dock att inte vidta någon åtgärd på grund av Idris anmälan.

Från Idris Cheways passansökan.

Från Idris Cheways passansökan.

Nästa gång Idris Cheway dyker upp i offentliga dokument är våren 2016. Flera personer kopplade till den våldsbejakande islamistiska miljön i Stockholm åtalades då för grova skattebrott genom momsbedrägerier vid handel med mobiltelefoner och andra elektronikvaror.

En av dem som varit med och startat ett av de utpekade företagen var Idris Cheway, men när förundersökningen inleddes i början av 2016 visste polisen inte var han höll hus. I förhör kunde eller ville inte heller någon av de åtalade svara på var han fanns, mer än att han var ”bortrest”. Sannolikt befann sig Idris då hos Islamiska staten i Syrien.

* * *

Från 2011 och framåt har jag följt ett stort antal konton och profiler kopplade till våldsbejakande islamism på olika sociala medier. En av de mer betydelsefulla nätaktivisterna i den här svenska miljön har gått under namnet ”Ibn Mulaykah” (efter en muslim som levde på profeten Muhammeds tid) och funnits på flera olika plattformar.

Han hade ofta en vägledande funktion gentemot sympatisörerna, till exempel som administratör i den slutna facebookgruppen Ummah Nyheter.

"Ibn Mulaykahs" profilbild på Twitter.

”Ibn Mulaykahs” profilbild på Twitter.

”Ibn Mulaykah” var alltid mycket mån om att skydda sin identitet för utomstående. Som profilbild använde han bilden av en balaklava. Han lämnade ingen information om sig själv, och han uppmanade ständigt sina följare att tänka på sin egen säkerhet på nätet.

Det var tydligt att ”Ibn Mulaykah” hade en akademisk läggning, och var mycket bevandrad i jihadistiskt källmaterial. På dokumentdelningssajten scribd.com la han regelbundet ut texter, en del som han uppenbarligen hade författat själv, annat hade han låtit översätta.

En artikel handlade om att göra jihad ”utan föräldrars samtycke”. Den hänvisade han till en 21-årig kille som på facebook skrev att han vill åka till Syrien men att hans mamma var emot.

”Ibn Mulaykah” citerade:

”Lämna detta och gör vad du är kapabel till och försvara dina syskon, därefter kan du säga vad du vill om domen för Jihaad.”

I en annan av ”Ibn Mulaykahs” texter legitimeras dödandet av de ”otrogna”:

”Så för denna (anledning), har Allah den Högste tillåtit dödandet av människor om det är nödvändigt för skapelsens välfärd, precis som Allah den Högste säger, ’Och förtryck (fitnah) är värre ont än att döda.’”

Han försvarade ofta terrorattentat i diskussioner med andra, som 11 septemberattentaten i USA eller terrorattacken mot den franska tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015.

Då uppmanade han medlemmarna i Ummah Nyheter att inte slösa energi på de muslimer som tog offentligt avstånd från dådet:

”Karavanen rullar, låt hundarna skälla. Deras fördömande skadar inte Ahl us-Sunnah. Dem är som bananflugor, bara att vifta bort ”, skrev han.

Figuren ”Ibn Mulaykah” gäckade mig under flera år, och jag försökte på olika sätt ta reda på vem som gömde sig bakom namnet eftersom jag förstod att det var en person med stor betydelse för ungas radikalisering. Men utan resultat.

Så i augusti 2016 släppte den svenske IS-medlemmen Michael Skråmo en ljudinspelning från Islamiska statens självutropade huvudstad Raqqah, med en röst som lät alltför välbekant. Inspelningen var en föreläsning med ”Ibn Mulaykah”, och fler skulle följa, totalt sex halvtimmesföreläsningar. Det var ren och skär IS-propaganda på svenska, och behandlade saker som hur viktigt det är för muslimer att inte vika av från ”den raka vägen”, hur oupplysta de flesta muslimer är om islam, att man måste hata de otrogna och att det är obligatoriskt att göra jihad med vapen i hand för dem som kan. Den sista föreläsningen med ”Ibn Mulaykah” publicerades av Michael Skråmo på videodelningesajten Vimeo i april 2017.

Trots att jag nu misstänkte att det var Idris Cheway som låg bakom profilen så hade jag inga bevis, mer än att rösten lät som hans.

I mars 2017 hade jag sett att ”Ibn Mulaykah” började följa mig på Twitter. Jag följde honom tillbaka och vi inledde en privat chatt som sträckte sig över några månader. Jag frågade om vi hade träffats förut, att jag tyckte rösten lät bekant, men han förnekade. Han gick med på att göra en intervju via chatten som jag sedan kunde publicera på min blogg, men inför publicering så ångrade jag mig. När jag läste igenom intervjun så kände jag mig bara illa till mods av de extrema åsikter som han uttryckte, så det blev aldrig någon artikel.

Sista gången som jag hörde ifrån ”Ibn Mulaykah” var den 11 juni i år.

I oktober fick jag besked om att han var död, troligen hände det under flyganfallen mot Raqqah under sommaren.

Och häromdagen fick jag bekräftat att det verkligen var förortsakademikern från Alby, Idris Cheway, som låg bakom pseudonymen ”Ibn Mulaykah”. Sannolikt var han en av de viktigare rekryterarna i Stockholmsområdet till den våldsbejakande islamistiska ideologin under senare år.

Uppdatering: En trovärdig källa uppger att Idris Cheway en tid även jobbade som handläggare på Arbetsförmedlingen. Även jag har för mig att han nämnde det vid ett av våra möten.

Nazisterna som bröt sig ur och startade sitt eget krig

Facebook
Facebook
SHARE
Google+
https://www.magnussandelin.se/nazisterna-som-brot-sig-ur-och-startade-sitt-eget-krig
Follow by Email
RSS
Längst upp t.v.: Polisens bilder på Jackie Arklöf, Andreas Axelsson och Tony Olsson. T.h.: Skriften "Revolution i Välfärdsstaten" som nämns i artikeln. Längst ner t.v.: Säpos spaningsfoto på Viktor Melin och Anton Thulin.

Längst upp t.v.: Polisens bilder på Jackie Arklöf, Andreas Axelsson och Tony Olsson. T.h.: Skriften ”Revolution i Välfärdsstaten” som nämns i artikeln. Längst ner t.v.: Säpos spaningsfoto på Viktor Melin och Anton Thulin.

De två aktivisterna i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), Viktor Melin och Anton Thulin, tyckte att NMR:s ledning var ”patetisk” och ville gå ännu fortare fram i kampen. Ett par månader senare greps de för de uppmärksammade bombattentaten i Göteborg, riktade mot en vänsterlokal och två flyktingförläggningar. Attentaten följer ett klassiskt mönster.

Melin och Thulin dömdes i somras tillsammans med ytterligare en aktivist i Nordiska motståndsrörelsen, Jimmy Jonasson, till fängelse för olika grad av medverkan i bombattentaten, där en städare vid ett flyktingboende skadades allvarligt.

Händelserna följer ett mönster där nazistiska aktivister, men även personer från andra extremistmiljöer, radikaliseras ytterligare och anser att kampen mot samhället/fienderna går för långsamt och behöver trappas upp.

I en Skypechatt mellan Melin och Thulin som polisen kommit över uttryckte de två medlemmarna i Nordiska motståndsrörelsen starkt missnöje mot organisationens ledning, som de menade i för stor utsträckning försöker tygla våldsanvändande mot politiska motståndare:

”Hagberg var den ende som erkände att revolutionen är bra typ”

”De menade att det var en fördom mot oss att vi vill använda våld och göra revolution”

”Aa herregud, populism, fyfan”

För drygt tio år sedan var en annan grupp av nazister i färd med att försöka iscensätta revolutionen.

I fem faser, nedtecknade i en skrift kallad ”Revolution i välfärdsstaten”, hade de planerat att uppnå sin ”etniskt rena” nation. Först skulle de knäcka samhällets ekonomi genom omfattande vandalisering och sabotage, för att sedan få igång ett gerillakrig som även skulle innefatta självmordsbombningar.

Nazisterna greps efter en omfattande vandaliseringsvåg i Mellansverige. Ett par av dem hade varit medlemmar i Nationalsocialistisk front, som var den ledande nazistorganisationen i Sverige vid den tiden. Men på grund av missnöje med ledningen så hade de båda lämnat NSF. En av dem sa till mig i en intervju att organisationen var ”för mjäkig”, ”för passiv” och ”för liberal”, som i för hög grad fokuserade på propaganda i stället för att arbeta för en revolution.

Såväl hos medlemmar i den ”cellen”, som hemma hos NMR-aktivisterna Viktor Melin och Jimmy Jonasson hittade polisen boken ”Turner Diaries”, skriven av den amerikanske nazisten William Pierce. Att de hade just den boken har stor betydelse.

Boken beskriver i skönlitterär form hur en arisk motståndsgrupp bildas i USA. Gruppen tar till vapen mot ”den sionistiska ockupationsmakten”, börjar avrätta journalister och politiker och genomför sprängattentat mot bland annat Washington Post och FBI.

I min bok Extremister, som kom 2007, sa historikern och nazismexperten Heléne Lööw så här:

”Att människor bryter sig ut och startar eget är precis vad Pierce ville. Man skulle kunna kalla det för det ledarlösa motståndet. Tidigare var det ganska enkelt för polisen att komma åt de nazistiska grupperna, för tog man bort ledarskiktet så dog rörelsen. Så är det inte längre. Men själva konceptet är ju inte nytt. Alla vänsterterrorgrupper på 60- och 70-talen var uppbyggda på samma sätt.”

Tanken är att de små oberoende grupperna ska inspirera andra att starta sitt eget krig, sedan ska samhället slå tillbaka och därmed demaskera sig och visa sitt rätta ansikte.

När Jackie Arklöf, Tony Olsson och Andreas Axelsson var ute på sin rånturné 1998-99 för att skaffa pengar till den nazistiska kampen var syftet att bygga upp en helt ny nazistorganisation vid sidan av de då etablerade för att störta den svenska demokratin. I ett brev till Jackie Arklöf skrev Tony Olsson: ”Denna grupp som representeras av bl.a mig och ett antal andra för dig möjligtvis okända har inte som mål att alliera oss med den övriga rörelsen utan har valt att agera på egen hand.”

Den här typen av ”gör-det-själv-terrorism” är även en av de taktiker som Islamiska staten men även al-Qaida tillämpar. Mer eller mindre självständiga celler eller aktivister är betydligt svårare för säkerhetstjänsterna att avslöja än centralt dirigerade terrorkommandon.

Al-Qaidaideologen Abu Musab al-Suri lanserade den här strategin redan på 90-talet och utvecklade den i sitt verk The global Islamic resistance call på 2000-talet. Små decentraliserade celler som var länkade till varandra främst genom ideologi och solidaritet skulle vara det effektivaste sättet att bedriva kampen, menade han. Idag ser vi hur den typen av attentat sprider skräck och misstro i väst.

Vi har alltså sett det här inom nazismen, inom vänsterterrorismen på 70-talet och inom jihadismen, men även inom såväl djurrättsrörelsen som den autonoma vänstern på 2000-talet finns exempel på när enskilda aktivister bestämt sig för att ta saken i egna händer, inspirerade av den vulgära våldsromantik och propaganda som de omger sig med. Ett annat exempel, med en oerhört tragisk utgång, är den norske terroristen Anders Behring Breivik, som är sprungen ur en våldsförhärligande antimuslimsk miljö.

Våldsbejakande miljöer och propaganda får en del människor att agera på egen hand. Därför är det så viktigt att förhålla sig till miljöerna som helhet och vilka budskap som sprids där, och inte endast till de grupper och organisationer som finns och som i vissa fall kan ha en mer återhållsam inställning till hur kampen ska bedrivas än vad enskilda aktivister har.

Reportage om IS-återvändare: ”Vill inte veta varför hon dog”

Facebook
Facebook
SHARE
Google+
https://www.magnussandelin.se/reportage-om-is-atervandare-vill-inte-veta-varfor-hon-dog
Follow by Email
RSS
Foto: Anders Deros. Skärmdump från aftonbladet.se.

Foto: Anders Deros. Skärmdump från aftonbladet.se.

Många har blivit berörda av mitt reportage i Aftonbladet och Svenska Dagbladet om ”Yasmin” från Göteborg, vars tillvaro rasade ihop efter återkomsten från IS i Syrien. Artikeln kan du läsa här.  Den var en del i en större granskning av svenska jihadresenärer som jag gjorde tillsammans med Aftonbladet och Svenska Dagbladet i juni, med anledning av en ny rapport från Försvarshögskolan.

Sveriges Förenade Muslimer ljuger om terrorföreläsare

Facebook
Facebook
SHARE
Google+
https://www.magnussandelin.se/sveriges-forenade-muslimer-ljuger-om-terrorforelasare
Follow by Email
RSS

Det var råkallt den där dagen i april för tre år sedan, och vi huttrade där vi stod och väntade utanför Angereds arena. Där inne i kommunens lokaler hade organisationen Sveriges Förenade Muslimer, SFM, sin årliga konferens med flera hundra deltagare från hela Sverige. Evenemanget var strikt könsuppdelat med olika avdelningar för män och kvinnor. Vi stod och väntade utanför männens ingång.

Läs mer

Efterlysning: Känner du igen rösten på inspelningen?

Facebook
Facebook
SHARE
Google+
https://www.magnussandelin.se/efterlysning-kanner-du-igen-rosten-pa-inspelningen
Follow by Email
RSS

 

Jag behöver hjälp med att identifiera personen som talar på inspelningen ovan. Mannen, som talar både svenska och arabiska, befinner sig troligen i Syrien sedan åtminstone några månader tillbaka. Han använder sig av smeknamnet ”Ibn Mulaykah” och bedriver sedan flera år en aktiv rekryteringsverksamhet på sociala medier till den jihadistiska ideologin. Om du tror dig veta vem mannen är får du gärna dela med dig av informationen till mig. Kontakta mig via kontaktformuläret på sidan. Du omfattas i så fall av källskydd enligt svensk grundlag.

Sida 1 av 9

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén