Facebook
Facebook
Google+
https://www.magnussandelin.se/religionen-central-i-arbete-mot-jihadism-enligt-forskare
Follow by Email
RSS

SkärmklippEn stor nyfikenhet kring religionen utmärker många blivande jihadister i början på deras väg mot extremism. Det kan användas i arbetet mot våldsbejakande extremism, visar en ny rapport.

Arbetet med att motverka radikalisering är en av samhällets viktigaste uppgifter. Cirka 300 personer har bara de senaste åren åkt från Sverige för att stödja våldsbejakande islamism i Syrien och Irak. Motsvarande siffra för hela Europa ligger runt 4.000 personer.

Jihadism är en komplex ideologi som blandar religion och politik. I en rapport, Terrorist Chatter, Understanding what terrorists talk about, som publicerades precis före sommaren av Canadian Centre of Intelligence and Security Studies vid Carleton University i Ottawa, har fyra välrenommerade experter på området (Lorenzo Vidino, Joshua Kilberg, Josh Lefkowitz och Evan Kohlmann) gått igenom tusentals inlägg på nätet från sju dömda eller dödade terrorister, födda eller uppvuxna i USA.

Den för allmänheten mest kände av dem är kanske den tidigare Inspire-redaktören Samir Khan, som dödades i samma drönarattack 2011 som al-Qaidainspiratören Anwar al-Awlaki. En annan person vars inlägg analyserats är Daniel Maldonado, som greps i Kenya 2007 tillsammans med svenske Munir Awad och nu avtjänar ett tioårigt fängelsestraff i USA.

De analyserade inläggen är hämtade från öppna forum och bloggar på internet och spänner över flera år. Rapportförfattarna konstaterar att vägarna in i extremismen är många. Intressen och förhållningssätt för de sju personerna skiljer sig mycket åt. Några fokuserar mest på religion medan andra är mer inriktade på politik. En del tar snabbt till sig ett jihadistiskt tankesätt medan andra verkar ha en lång radikaliseringsprocess. Det finns ingen enhetlig profil för en jihadist, utan varje fall måste ses utifrån sina egna individuella förutsättningar när det kommer till motåtgärder. ”Flexibility is the name of the game”, skriver forskarna.

Däremot fann de ett mönster. I början av radikaliseringsprocesserna var många av de studerade personerna ivriga sökare efter kunskap om religion, och ställde frågor kring detta på nätet. Det här avtog dock med tiden, och allt eftersom ersattes frågorna med påståenden.

Detta öppnar för möjligheter i antiradikaliseringsarbetet, menar författarna. Det är i den frågvisa fasen som de här individerna bör fångas upp i det förebyggande arbetet:

This attitude provides an enormous opportunity for counter-radicalization. It is arguable that it is in this phase that any kind of intervention might be more likely to succeed.

Betydelsen av religionen för många av dem som omfamnar jihadismen har avfärdats av en del andra studier, skriver författarna, men det är en aspekt som bör spela en central roll i arbetet mot våldsbejakande radikalisering. Samtidigt får man inte glömma andra faktorer som spelar in.

Min reflektion: det här understryker vikten av att muslimska församlingar aktivt och offentligt engagerar sig i arbetet mot extremism.

Den kanadensiska studien går också igenom de vanligaste ämnen som tas upp i de studerade inläggen. Där finns frågan om hijra (att flytta till ett muslimskt land), frågan om islam och demokrati, samt olika politiska frågor, som konflikter i olika delar av världen eller kontroverserna kring karikatyrer av profeten Muhammed.

En annan fråga som diskuterades flitigt av de analyserade personerna var den om vilka ”lärda” man skulle förlita sig på. Lite förvånande kanske var det mest klassiska, islamistiska tänkare snarare än utpräglade jihadistiska som citerades i inläggen. Den mest uppskattade var Ibn Taymiyyah, en ortodox teolog från 1300-talet. Men författarna konstaterar också att i flera av de studerade fallen sker efter tid en ”jihadisering” i fråga om de citerade ”lärda”. Då dyker renodlade jihadistideologer som al-Qaidagrundaren Abullah Azzam upp, eller den tidigare nämnde Anwar al-Awlaki, bland annat.

Rapporten går att ladda ner här.

Dela gärna artikeln på sociala medier så att fler får läsa den: